Chlorella måste vara ren: detaljerad analys
Sammansättning och analys av vår Chlorella eChlorial: näringsvärden och genomsnittlig sammansättning som andel av torrsubstansen.
Genomsnittliga kalorivärden för eChlorial Chlorella:
Per 100 g: 1 563 kJ – 373 kCal
Per 3 g: 47 kJ – 11 kCal
| Element | g per 100 g | Referenser |
|---|---|---|
| protein | 45 – 55 | Kjeldahl; N x 6,25 |
| Kolhydrater | 30 – 35 | Beräknat värde |
| Fett | 8 – 13 | 64 § LFGB L 06.00-6 (Weibull Stoldt) |
| Mineralsalter | 6 – 9 | 64 § LFGB L 06.00-4 |
| Fibrer | 15 – 26 | 64 § LFGB 200.00-18 |
| Torrsubstans | 95 – 97 | 64 § LFGB L 06.00-3 |
Mineralsalter
| Symbol | Element | mg per 100g | Referenser |
|---|---|---|---|
| järn | järn | 75 – 200 | § 64 LFGB L 00.00-19/1 |
| K | kalium | 1400 – 2000 | § 64 LFGB L 00.00-19/1 |
| Zn | Zink | 2,5 – 5 | § 64 LFGB L 00.00-19/1 |
| Mg | Magnesium | 300 – 350 | § 64 LFGB L 00.00-19/1 |
| Ca | Kalcium | 225 – 370 | § 64 LFGB L 00.00-19/1 |
| I | Jod | < 70 mikrogram | Fotometri |
| Mn | Mangan | 4 – 7 | EN ISO 11885 |
| Cu | Koppar | 1 – 2 | 64 § LFGB L 00.00-19/1 |
Kolhydrater (sockerarter)
| Socker | (g / 100 g) |
|---|---|
| Sackaros | 1,25 |
| Glukos | 0,58 |
| Fruktos | 0,06 |
Karotenoider
| per 100 g | Referenser | |
|---|---|---|
| Karotenoider (totalt) | 130 – 400 mg | Fotometri |
| Lutein | 150 – 210 mg | HPLC |
| Klorofyll | 2,5 – 4 g | Beräknat |
Vitaminer
| Element | mg per 100g | Referenser |
|---|---|---|
| Vitamin B6 | 0,9 – 1,1 | Mikrobiologi |
| Vitamin B12 | 0,1 – 0,15 | Mikrobiologi |
| Vitamin B9 (folsyra) | 0,18 – 0,35 | Mikrobiologi |
| Vitamin C | 10 – 20 | Mikrobiologi |
| Vitamin E | 5 – 10 | Mikrobiologi |
| Vitamin K | 0,01 – 0,06 | Mikrobiologi |
Lipider / Fettsyror
| Fettsyror | mg per 100 g | Kolkedja |
|---|---|---|
| Fettsyror | <1 | mellan C4-C10 |
| Alfa-linolensyra (omega 3) | 1550 – 3200 | C18 : 3 |
| Oljesyra | 350 – 650 | C18 : 1 |
| Linolsyra (omega 6) | 1100 – 2300 | C18 : 2 |
| Palmitinsyra | 1300 – 1900 | C16 |
| Stearidonsyra | 60-450 | C18 : 4 |
| Stearinsyra | 90 – 170 | C18 |
| Palmitoleinsyra | 40-300 | C16 |
| Laurinsyra | 1-80 | C12 |
| Myristinsyra | 30 – 80 | C14 |
| Arakidonsyra | 10-15 | C20 : 4 |
| Eikosaensyra | 6 – 16 | C20 : 1 |
| EPA | 4 – 20 | C20 : 5 |
Aminosyror
Alla essentiella aminosyror (8) finns närvarande
| Aminosyra | g/kg | Referenser |
|---|---|---|
| Glycin | 25 – 30 | SOP M 1284, AA-analysator |
| Alanin | 35 – 40 | SOP M 1284, AA-analysator |
| Valin | 25 – 28 | SOP M 1284, AA-analysator |
| Leucin | 36 – 45 | SOP M 1284, AA-analysator |
| Isoleucin | 18 – 20 | SOP M 1284, AA-analysator |
| Fenylalanin | 20 – 25 | SOP M 1284, AA-analysator |
| Tyrosin | 13 – 18 | SOP M 1284, AA-analysator |
| Prolin | 20 – 28 | SOP M 1284, AA-analysator |
| Histidin | 8 – 10 | SOP M 1284, AA-analysator |
| Tryptofan | 8 – 9 | SOP M 1284, AA-analysator |
| Serin | 14 – 20 | SOP M 1284, AA-analysator |
| Treonin | 20 – 22 | SOP M 1284, AA-analysator |
| Cystein | 3 – 4 | SOP M 1284, AA-analysator |
| Metionin | 8 – 9 | SOP M 1284, AA-analysator |
| Arginin | 27 – 32 | SOP M 1284, AA-analysator |
| Lysin | 23 – 35 | SOP M 1284, AA-analysator |
| Asparaginsyra / Asparagin | 20 – 35 | SOP M 1284, AA-analysator |
| Glutaminsyra / Glutamin | 30 – 50 | SOP M 1284, AA-analysator |
Testning av tungmetaller
Odling i växthus, dvs. i en sluten miljö, garanterar perfekt produktkvalitet med avseende på externa föroreningar. Regelbundna analyser som utförs av ett certifierat laboratorium ger följande genomsnittliga resultat:
| Element | analysresultat |
|---|---|
| Arsenik | < 0,05 mg/kg (50 mikrogram/kg) |
| Kvicksilver | < 0,01 mg/kg (10 mikrogram/kg) |
| kadmium | < 0,02 mg/kg (20 mikrogram/kg) |
| bly | < 0,1 mg/kg (100 mikrogram/kg) |
År 2008 fastställde EU-kommissionen nya gränsvärden för halterna av vissa föroreningar, t.ex. tungmetaller, i livsmedel:
Bly (Pb): 3 mg/kg (EU 629/2008)
Kadmium (Cd): 1mg/kg (EU 629/2008)
Kvicksilver (Hg): 0,1mg/kg (EU 629/2008)
Arsenik (As): 0,7 mg/kg
(EU 629/2008) : se Europeiska unionens officiella tidning / 03 juli 2008
Sök efter grundämnet aluminium
Resultaten av analyser i vår Chlorella ger en förekomst av aluminium mellan 2,4 och 3,6 mg / kg torrsubstans.
| Genomsnitt | Metod | |
|---|---|---|
| Alluminium | 3,0 mg/kg3,0 mikrog/g | DIN EN ISA 11885, mod, CON-PV00006, ICP-OES |
-i genomsnitt 3,0 mg / kg eller 0,009 mg (9 mikrog) för 3 g chlorella som rekommenderas per dag
-Som jämförelse kan nämnas att choklad innehåller mellan 6 och 150 mg/kg, eller i genomsnitt 48 mg/kg (1).
Aluminium
Aluminium är ett grundämne som är allmänt förekommande på vår planet. Det är till och med dettredje vanligaste grundämnet i jordskorpan (8,1 %), efter syre (47 %), kisel (28 %) och kalium (2,6 %).
Aluminium är vanligare än järn (5 %), kalcium (3,6 %), natrium (2,8 %), kalium (2,6 %) och magnesium (2,1 %).
Det är därför normalt att aluminium finns i hela vår omgivning.
Vår huvudsakliga källa till aluminiumintag är livsmedel.
Aluminiumföreningar används som tillsatser i livsmedel.
Aluminiuminnehållet i livsmedel, särskilt sura och/eller salta livsmedelsberedningar, kan ökas genom att de förpackas i aluminium.
Aluminium finns i drycker som mineralvatten, fruktjuicer, vin och öl samt i kosmetika och läkemedel.
Aluminium elimineras naturligt via njurarna och tarmarna.
Föreskrifter
JECFA:s (2) hälsomyndigheter rekommenderar att man inte får i sig mer än 1 mg aluminium per kilo kroppsvikt (för en person på 60 kg är den högsta rekommenderade nivån 60 mg per vecka), se rapporten från maj 2009, nr 35, Aluminium in Food (Risk assessment studies),
Centrum för livsmedelssäkerhet Avdelningen för livsmedels- och miljöhygien (3)
Aluminium i vår mat
(1) Resultat av analyser av aluminium i vanligt förekommande livsmedel
Aluminiuminnehåll i utvalda livsmedel och livsmedelsprodukter: 2011
Författare : Thorsten Stahl, Hasan Taschan och Hubertus Brunn, Environmental Sciences Europe Bridging Science and Regulation at the Regional and European Level
Aluminium i några exempel på vanligt förekommande livsmedel
(i milligram per kilogram torrsubstans eller per liter)
| Produkter | Nb | Mini | Max | Genomsnittligt* värde | Medianvärde |
| Mineralvatten | 171 | 0.07 | 0.1 | 0.01 | 0.006 |
| Mjöl | 65 | 1 | 19 | 4 | 3 |
| Bröd | 107 | 1 | 14 | 3 | 2 |
| Bageriprodukter förpackade i aluminium | 38 | 1 | 537 | 19 | 3 |
| Pasta | 24 | 1 | 76 | 10 | 4 |
| Örtteer | 12 | 14 | 67 | 40 | 45 |
| Kakaopulver | 37 | 80 | 312 | 165 | 160 |
| Choklad | 84 | 6 | 150 | 48 | 39 |
| Fruktjuicer och fruktdrycker | 59 | 0.4 | 47 | 3 | 1 |
*beräknat värde
Nb: antal testade prover
(2) JECFA – FAO/WHO :s gemensamma expertkommitté för livsmedelstillsatser:
Joint FAO/WHO Expert Committee on Food Additives (JECFA) är en internationell vetenskaplig expertkommitté som administreras gemensamt av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) och Världshälsoorganisationen (WHO). JECFA fungerar som en oberoende vetenskaplig kommitté som utför riskbedömningar och ger råd till FAO, WHO och de båda organisationernas medlemsländer. Begäran om vetenskaplig rådgivning kanaliseras till största delen genom Codex Alimentarius-kommissionen (CAC) i dess arbete med att utveckla internationella livsmedelsstandarder och riktlinjer inom ramen för FAO/WHO:s gemensamma program för livsmedelsstandarder.
(3)Rapport nr 35, maj 2009, Aluminium i livsmedel (riskbedömningsstudier)
Centrum för livsmedelssäkerhet Avdelningen för livsmedels- och miljöhygien
Forskning om bekämpningsmedelsrester
Tester av bekämpningsmedelsrester (klororganiska bekämpningsmedel, halogenerade svampmedel, polyklorerade bifenyler, kvävebaserade ogräsmedel, pyretroider och organiska fosforföreningar, bekämpningsmedel som innehåller organiskt kväve) gav negativa resultat inom precisionen för utrustningens detektionströskel, som är 0,005 mg/kg och/eller 0,001 mg/kg för halogenerade svampmedel.
Tester för Aflatoxiner (B1/B2/G1/G2) visade inte på några spår (detektionsgräns 0,1 mikrogram/kg).
Mediets mikrobiologiska tillstånd överensstämmer helt med europeisk lagstiftning om livsmedelsprodukter.
I enlighet med europeisk lagstiftning:
| Totalt antal bakterier | <10 E5 bakterier / g |
|---|---|
| Jästsvampar | << 10 E2 bakterier / g |
| Mögel | < 10 E2 bakterier / g |
| Kolif. Bakterier | ej detekterbar / g |
| Salmonella | ej detekterbar / 25 g |
Obs: certifierade analysrapporter tillhandahålls till yrkesverksamma för varje parti.
Anmärkningar om tungmetaller
Blyhalter som ligger nära mätutrustningens detektionsgräns betraktas som spår.
Tungmetaller finns i vår dagliga miljö, i varierande halter beroende på var vi bor (stad eller land) och vår livsstil: i vår mat, i luften, i damm, i kranvatten.
Bly (Pb):
Beroende på var du bor kan kranvattnet alltför ofta fortfarande innehålla upp till 25 mikrogram bly per liter, medan de europeiska bestämmelserna föreskriver en övre gräns på 10 mikrogram bly per liter.)
I genomsnitt får vi i oss upp till 0,040 mg (40 mikrogram/d) bly varje dag via maten (källa AFSSA 2006).
Kvicksilver (Hg):
Följande är ett utdrag från AFSSA:s dokument nr 2002-SA-0014
”Även om kvicksilver (Hg) förekommer i många livsmedel, är det rikligt förekommande i fisk i sin mest giftiga form: metylkvicksilver (MeHg). Som ett resultat ansågs andra livsmedelskällor försumbara. Endast MeHg utgör en fara för gravida kvinnor, inte för dem själva utan för deras foster genom exponering i livmodern, och för små barn (upp till 2 års ålder, under den period då de kognitiva funktionerna utvecklas) genom amning och en varierad kost.
Med tanke på att intaget av Hg-T och MeHg är högre än det provisoriska tolerabla veckointaget (5 mikrogram/kg kroppsvikt respektive 3 mikrogram/kg kroppsvikt) vid en genomsnittlig veckokonsumtion av starkt förorenad vild fisk (percentil 95), där föroreningen huvudsakligen kommer från gruppen köttätande, långlivade och feta pelagiska fiskar som havsruda, svärdfisk, marlin, haj och tonfisk, är intaget av Hg-T och MeHg högre än det provisoriska tolerabla veckointaget (5 mikrogram/kg kroppsvikt respektive 3 mikrogram/kg kroppsvikt).w./wk respektive 3,3 mikrogram/kg b.w./wk) för åldersgruppen 3-8 år;
På grundval av tillgängliga uppgifter (toxikologiska uppgifter och uppgifter om föroreningar) och med hänsyn till den franska befolkningens matvanor anses det inte finnas några vetenskapliga belägg för att ifrågasätta de rekommendationer om fiskkonsumtion som anges i det nationella programmet för näring och hälsa: minst två gånger i veckan, särskilt fet fisk (makrill, sill, lax osv.).
Med tanke på det centrala nervsystemets särskilda känslighet för metylkvicksilvrets toxiska verkan under fosterutvecklingen, vilket framgår av experimentella data eller data från olyckor när exponeringen är mycket hög, kan gravida eller ammande kvinnor och små barn rekommenderas att äta en mängd olika fiskarter utan att, som en försiktighetsåtgärd, gynna konsumtion av fisk som sannolikt har högre halter av metylkvicksilver, såsom havsbraxen, svärdfisk, marlin, haj och tonfisk”.
AFSSA: Franskt organ för livsmedelssäkerhet, vars uppdrag nu utförs av ANSES (National Agency for Food, Environmental and Occupational Health Safety).